meș (méși),
s.m. –
1. Un
fel de încălțăminte purtată de
turci în interiorul
pantofilor. –
2. Papuc. – Var.
meșt, mestie. Mr.
mestră, pl.
mești. Tc.
mest (Miklosich,
Türk. Elem., II, 127; Șeineanu, II, 257; Loebel 63; Berneker, II, 39; Lokotsch 1459), cf. ngr. μέστι,
alb.
mešt, sb., cr.
mȅštva, rut.
mešty,
pol.
meszta.