mănúchi (mănúchiuri),
s.n. –
1. Snop. legătură, fascicul. –
2. Buchet,
Culegere. – Var.
mănunchi. Mr.
mînucl’u. Lat.
manŭcŭlus (Pușcariu 1021; Candrea-Dens., 1125; REW 536), cf. it.
manocchio, prov.
manolh, v. fr.
manoil, cat.
manoll, sp.
manojo (
gal.
monllo),
port.
molho. – Der.
înmănunchia, vb. (a
face mănunchiuri).