zádă (zéde),
s.f. –
1. Arbore rășinos (
Larix sibirica, L.
decidua). –
2. Făclie,
torță. – Var.
zeadă, zad(ră). Mr.
dzadă, megl.
zadă, istr.
zǫdĕ. Lat.
taeda, vulg.
daeda (Meyer,
IF, VI, 119; Meyer,
Alb. St., IV, 39; Densusianu,
Hlr., 124; Densusianu,
Rom., XXVIII, 68; Pușcariu 1927; REW 8520), cf. sicil., calabr.,
cors.
deda.